Varför skapades Fredsmilen?

Skogsutnyttjandet reglerat

Fredsmilen var en del av det ”regelverk” för framställningen av olika skogsprodukter för gruvans och kopparframställningens behov som tillkom under 1500-, 1600- och 1700-talen.

Falu gruva och kopparframställningen var utomordentligt beroende av riklig tillgång på skogsprodukter och under 1600-talets blomstringstid nådde konsumtionen av ved och träkol i Falun proportioner utan motstycke i landet. Detta medförde ett hårt avverkningstryck på skogarna i gruvans närhet, samtidigt som man utsträckte virkesfångstområdet till att omfatta stora delar av Dalarna och fastställde inom vilka socknar man skulle producera rundvirke och var man skulle producera träkol för kopparhyttorna.

Även om det var först på 1750-talet som Fredsmilen blev fysiskt utmärkt i terrängen runt Falu gruva och då kopplat till ett förbud att kola på bergsmännens mark innanför ringen, så hade det långt tidigare utfärdats restriktioner för avverkning innanför Fredsmilen.

År 1572 utfärdades förbud för övre Dalarnas bönder att inom en mil från gruvan hugga skatteved på bergsmansskogarna utan markägarnas samtycke. Detta ledde snabbt till högljudda protester och ännu 1620 klagade bönderna från Rättvik över att de kanske skulle bli tvungna att hugga sin ved ”här hemma i Dalarna”, eftersom de ogina bergsmännen inte ville släppa till sin skog.
År 1607 utfärdade Karl IX sitt ofta citerade förbud mot avverkning av skog inom en mils avstånd från gruvan

Nya regler för skogsutnyttjandet

Under 1700-talet minskade den totala vedkonsumtionen underhand och det blev naturligt att ifrågasätta en del av de gamla inskränkningarna i rätten att avverka och kola i gruvans närhet.

Det är i det sammanhanget man bör se tillkomsten av Fredsmilen. År 1752 anhöll Bergsrätten om fri kolningsrätt på alla bergfrälseskogar som låg mer än en mil från gruvan. Dessförinnan hade det rått kolningsförbud på alla bergfrälseskogar. Bergskollegiet hade betänkligheter varför Kungl. Maj:t först ökade radien till 1 ¼ mil (23/5 1752) men man återgick senare (16/1 1754) till 1 mil.

Markeringar på marken för att bekräfta de nya reglerna

Förmodligen för att förebygga alla ev. tvister i samband med tillämpningen av de nya, lättade bestämmelserna så beslutade man också att Fredsmilen skulle markeras tydligt i terrängen och för genomförandet av detta fick Johan Brandberg uppdraget. Namnet ”Fredsmilen” stod då för den gräns inom vilken bergfrälseskogarna fortfarande skulle vara ”fredade” för fri kolning.